Gymnasieeleverna renoverar populärt kulturarv i Degerfors

Finska föreningens kulturbastu, vackert belägen intill Letälven, har under en tid varit i behov av en renovering. Nu har elever på Degerforsgymnasiets bygg- och anläggningsprogram tagit hand om projektet och renoverar för fullt.

Bastun är mycket omtyckt och besöks regelbundet av medlemmar i Finska föreningen och icke-medlemmar. Vissa kommer till och med från omkringliggande kommuner för att basta. Bastun, som funnits i föreningens verksamhet sedan slutet av 1960-talet, har under en tid varit i behov av invändig renovering. Föreningen kontaktade därför Degerfors kommuns finska förvaltningsområde för att få stöd.

Jag tog kontakt med bygg- och anläggningsprogrammet på Degerforsgymnasiet för att se om de kunde skapa ett elevprojekt kring renoveringen. Skolans personal tyckte att det var en god idé och eleverna nappade på det, vilket innebar att eleverna sedan augusti renoverat bastun invändigt och nu börjar det närma sig slutet, berättar Aulis Syväjärvi, samordnare finskt förvaltningsområde

Degerfors finska förening har köpt allt material som behövs och eleverna renoverar. Eleverna har rivit bort den gamla inredningen och reglat upp på nytt. De klär väggar och tak med panel i gran och lavarna är i asp. Asp har ingen kåda och lagrar inte värme, därför är den alldeles utmärkt att sitta på i en bastu.

Det var en win-win för båda parter. Eleverna får arbeta med någonting som gör skillnad på riktigt och föreningen får en nyrenoverad bastu. Vi hoppas att bastun ska vara färdig innan eleverna går på jullov, säger läraren Tommi Andersson.

Sedan den 17 december 2020 är finsk bastukultur upptagen på UNESCO:s lista över immateriella kulturarv. Bastun spelar en viktig roll i den finska kulturen. Det är en del av vardagen för många finländare. I bastun renar människor både kropp och själ och det ger ett inre lugn.

Degerfors kommun ingår sedan den 1 januari 2014 i det finska förvaltningsområdet. Lagen (SFS 2009:724 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.) säger att finsktalande har rätt att tala och skriva på finska i sina kontakter med kommunen.

Sverigefinnar utgör en nationell minoritetsgrupp och finska är ett nationellt minoritetsspråk. I januari 2010 trädde lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft. Den syftar till att värna om Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om förvaltningsområde för finska. I en kommun som ingår i det finska förvaltningsområdet har finskspråkiga vissa lagstadgade rättigheter.

Enligt minoritetslagen skall den sverigefinska minoriteten ha inflytande över och insyn i de frågor som berör dem, frågor som handlar om till exempel förskoleverksamhet, äldreomsorg, ungdomsfrågor och biblioteks- och annan kulturverksamhet.